Nyhet 2009-07-01

Jobben finns i besöksnäringen

21 punkter för en ännu bättre besöksnäring. Det är "Besöksnäringens jobbprogram". Ett gemensamt program för SHR och HRF för fler och bättre jobb i besöksnäringen. Programmet presenterades i dag vid ett gemensamt seminarium under Almedalsveckan i Visby på Gotland.

I besöksnäringen arbetar 160 000 människor på årsbasis, totalt närmare 200 000 människor. Bara hotell- och restaurangbranschen ger 130 000 människor ett jobb att gå till. Här jobbar fler ungdomar och människor med utländsk bakgrund än i någon annan näring. Var tredje anställd är under 25 år och var tredje har invandrarbakgrund. Det är också en näring som stimulerar till egenföretagande.

Men fortsatt utveckling kräver bra villkor för företagare - inte minst de små företagen - och anställda, samt engagemang, respekt och förståelse för näringens egenart på högsta politiska nivå. SHR, besöksnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation, och HRF, Hotell- och restaurang-facket, har en gemensam grund i våra kollektivavtal där näringen själv har hittat lösningar som respekteras av företag och anställda. Utifrån den grunden samverkar vi kring utvecklingsfrågor.

Vår vision är en internationellt konkurrenskraftig besöksnäring med fortsatt stabil tillväxt för en av Sveriges mest attraktiva arbetsmarknader. I några avseenden är vi redan där, men näringen - företagare, anställda liksom utbildning och forskning - behöver stöd för att fortsätta utvecklas, skapa fler och bättre jobb, nå högre och jämnare kvalitet och, inte minst, långsiktig ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Därför har vi formulerat 21 skarpa politiska förslag för fler och bättre jobb inom besöksnäringen. Vi vänder oss till alla politiska partier i Sveriges riksdag.

Den första punkten i programmet är kravet på att utarbeta och budgetera för ett bransch/strategiprogram för utveckling av den svenska besöksnäringen i samverkan med näring och fack. Programmet ska innehålla visioner och mål samt enstrategisk plan för näringen på kortare och längre sikt och skall prioriteras och ratificieras av alla parter. Övriga punkter handlar om gemensam FOU-satsning på besöksnäringen och om att ha ett program för att förlänga turistsäsongerna. En viktig punkt är att staten i samråd med arbetsmarknadens parter ska fstarta ett program för att höja kompetensen bland anställda i branschen, höja kvaliten i grundutbildningen och stärka högskoleutbildningarna.
Marknadsföringen av Sverige tas också upp liksom en intensifierad kamp mot svartekonomin för att få en schyst konkurrens, schablonbeskattning för mindre restauranger är värt ett seriöst försök.

Vid seminariet deltog HRFs förbundsordförande Ella Niia, SHRs vd Mats Hulth, Tomas Eneroth (S), v ordf näringsutskottet, Catrin Matsson (C),politisk sakkunnig på näringsdepartementet och Björn Arnek, SHR.

Här är hela jobbprogrammet med alla 21 punkter:

Branschprogram och branschforskningsprogram

1. Utarbeta och budgetera för ett bransch-/strategiprogram för utveckling av den svenska besöksnäringen i samverkan med näring och fack. Programmet ska innehålla visioner och mål samt en strategisk plan för näringen på kortare och längre sikt och skall prioriteras och ratificeras av alla parter.

2. Ställ statliga resurser till förfogande för FOU-verksamhet inriktad på besöksnäringen. Parterna skapar resurser som matchar statens satsning. Utnyttja möjligheterna med den partsgemensamma FoU-fond som inrättas i samarbete mellan parterna.

3. Utarbeta - i samråd med arbetsmarknadens parter - ett program för att höja kompetensen bland anställda i branschen, höja kvaliteten i grundutbildningen i turism-/restaurang- och hotellprogrammen samt stärka och utveckla de högskoleutbildningar som är riktade mot besöksnäringen.

4. Skapa ett program för att förlänga turistsäsongerna och skapa ökad helårsturism. Marknads-föringen internationellt och inrikes bör inriktas också på detta. På så sätt skapas förutsättningar för fler trygga helårsjobb och därmed långsiktigt sunda turismföretag.

5. Skapa i samarbete med näringen ett program för besöksnäringens ansvarstagande för klimathoten.

6. Inventera behovet av infrastrukturinvesteringar som skulle kunna främja utvecklingen av svensk besöksnäring och lägg upp en plan för att möta näringens behov i kommande infrastruktursatsningar. Dessa måste avse såväl vägar, tåg-, buss- och båtförbindelser som IT-infrastruktur.

7. Skapa ett program för ökad tillgänglighet för funktionshindrade i samråd med berörda organisationer.

8. Ställ riskvilligt kapital till förfogande för satsningar syftande till att skapa nya attraktioner/ innovationer inom besöksnäringen.

Marknadsföringen av Sverige

Marknadsföringen av Sverige, internationellt och för den inhemska marknaden, är central och investeringar på detta område leder till nya jobb och till att behålla och utveckla befintliga jobb, inte minst i glesbygdsområden.

9. Fördela anslagen för turistfrämjande så att en avsevärt större summa - förslagsvis en för-dubbling från dagens 110 miljoner kronor - anslås till Visit Sweden för marknadsföring av Sverige utomlands. Ställ samtidigt krav på att näringen och destinationerna gör motsvarande höjningar av sina investeringar i den gemensamma marknadsföringen. Syftet är att ta marknadsandelar och därmed minska de negativa sysselsättningseffekterna i näringen, samt att skapa helt nya företag och arbetstillfällen.

10. Ge Visit Sweden ansvaret för och resurser till att samordna marknadsföringen av Sverige som turistland för den egna befolkningen, så att vi i högre grad upptäcker vårt eget lands attraktioner. Genomför särskilda insatser mot utlandsfödda som i liten utsträckning upptäckt Sverige som turistland.

11. Se över möjligheten att införa statliga garantier för stora internationella evenemang. Det är en förutsättning för att klara konkurrensen med andra länder och få kommuner att våga ansöka om evenemang. Med dagens system är det kommunerna som tar risken medan skatteintäkterna går till staten - en hämsko och en skevhet som måste lösas.

Besöksnäringens skatter

12. Ta vara på den stora sysselsättningspotential som finns i en enhetlig moms för restaurang-branschen och livsmedel i butik. Olika momssatser på restaurangtjänster och på livsmedel i butik skapar en konkurrensskevhet och hindrar en potentiell tillväxt av besöksnäringen.

13. Intensifiera kampen mot svartekonomin i syfte att skapa schyst konkurrens, ökade skatte-intäkter och riktiga, trygga jobb. Ett verktyg som inte prövats i Sverige, men som fungerar mycket bra i andra EU-länder, är schablonbeskattning för mindre restauranger. Vi vill ha ett seriöst försök med schablonbeskattning även här.

14. Jämställ vår näring med industriföretagen avseende energi- och fastighetsskatterna. Det finns inga hållbara skäl till att dessa skatter ska vara avsevärt högre för hotell och restauranger - som både är energikrävande och måste ha centralt belägna lokaler - än för industriföretag. Besöksnäringen består till mycket stor del av småföretag och bra och enkla regler för småföretagande är avgörande för näringens möjligheter att utvecklas positivt.

15. Ha regelförenkling och förenkling av administrativa rutiner som utgångspunkt i allt lagstiftnings- och regelutformningsarbete - för näringslivet i allmänhet och den mycket regeltunga hotell- och restaurangbranschen i synnerhet.

16. Se till småföretagen i utformningen av skatter och socialförsäkringssystem. I detta ingår arbetet med att reformera fåmansbolagsreglerna. Det är också angeläget att förbättra det sociala skyddsnätet för småföretagare, framför allt med bättre sociala trygghetsförsäkringar.

17. Ge företagen möjlighet att göra ett rimligt skatteavdrag för kostnader relaterade till representation. Representation är avgörande för småföretagens möjligheter att skapa affärsmöjligheter.

Alkohol och livsmedel - centrala områden för besöksnäringen

18. Skapa en enhetlig tillämpning och tillsyn av alkohol- och livsmedelslagstiftningen över landet. Den kommunala tillsyn som vi har idag medför oacceptabla skillnader i regeltolkning samt kvalitet och kvantitet i tillsynen.

19. Genomför förslagen i den statliga alkohollagsutredningen avseende smidigare regler kring köksutrustning och matutbud, sanktionssystem, mässor och room service.

20. Lyft fram lunchpausens och lunchmatens betydelse för folkhälsan. Inför skattesubventioner för nyttiga lunchalternativ.

21. Ät, konferera och bo rätt! Offentliga företrädare bör aktivt gynna seriöst företagande när de bokar hotellrum, konferensanläggning eller äter på restaurang. Ett sätt är att alltid välja företag som är medlemmar i Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare. De följer ett gemensamt etikprogram, och där omfattas de anställda av branschens kollektivavtal.

Visby 2009-07-01

Mats Hulth, vd SHR                Ella Niia, förbundsordförande HRF