Har du rätt lön?

Snart är det kanske dags för ditt första jobb inom besöksnäringen?

Det är inte alltid så lätt att vara ny på jobbet och det är många nya frågor som man måste ta ställning till. Vad är ett anställningsbevis? Vilket anställningsavtal ska jag ha? Vad har jag för rättigheter och skyldigheter gentemot arbetsgivaren? Och vilken lön har jag rätt till?

Ta det lugnt, vi på Hotell- och restaurangfacket backar dig!

Är du inte medlem än kan du bli det här.

Nedan finner du frågor och svar som vi hoppas kan underlätta för dig.


LÖN OCH ERSÄTTNINGAR


Vilken lön gäller för mitt arbete?

Om din arbetsgivare har kollektivavtal finns minimilöner. Mindre än så får du inte tjäna, men gärna mer! Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal är det extra viktigt att skriva in vilken lön och eventuella lönetillägg du ska få i anställningsbeviset.

Minimilönerna skiljer något mellan olika yrkesgrupper och vilken lönegrupp man tillhör men också beroende på hur lång erfarenhet du har.

Här kan du läsa mer om vilka löner som minst ska betalas när du arbetar för en arbetsgivare med kollektivavtal.


Vilken lönegrupp tillhör jag?

Det beror på vad du har för arbetsuppgifter. Är du exempelvis kock, receptionist, kallskänka, serveringspersonal eller bartender tillhör du yrkesgrupp 1. Inom yrkesgrupp 1 finns yrken som ofta kräver att du utbildat dig på gymnasienivå.

Det kan hända att du får ett jobb som kräver utbildning, även om du själv inte har det. Då ska du ändå få samma lön som om du hade haft utbildning. Din arbetsgivare anser ju att du klarar jobbet.

Har du arbetsuppgifter som du kan lära dig genom enklare introduktion på arbetsplatsen tillhör du yrkesgrupp 2. Exempel på sådana yrken är restaurang- och cafébiträde, diskare och hotellstädare.

Lönegrupp 1 / Kvalificerat yrkesarbete gäller för arbete som kräver gymnasial utbildning, jämförbar utbildning eller långvarig praktisk erfarenhet.
Minimilön för lönegrupp 1

Lönegrupp 2 / Yrkesarbete gäller för arbete där förkunskaper inte är något krav och då introduktion och utbildning normalt sker på arbetsplatsen.
Minimilön för lönegrupp 2

Är du under 20 år finns särskilda ungdomslöner.
Läs också om OB-tillägg och vad du lägst ska ha i semesterlön när du har betalda semesterdagar.


Vad innebär ungdomslöner?

Ungdomslöner kan du få som är under 20 år och arbetar enligt Lönegrupp 2 / Yrkesarbete, alltså ett arbete där förkunskaper inte är något krav och då introduktion och utbildning normalt sker på arbetsplatsen. Exempel på sådana yrken är restaurang- och cafébiträde, diskare och hotellstädare.


Hur mycket kan jag tjäna utan att betala skatt?

Tjänar du under 20 431 kr under hela 2022 behöver du inte betala skatt. Skriv ut intyget Intyg för löneutbetalning utan skatteavdrag från Skatteverkets hemsida, fyll i intyget och lämna det till din arbetsgivare.


Får jag semesterersättning när jag bara arbetar över sommaren?

Ja, när du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal ska du få 12,72 % i semesterersättning på den lön du tjänat. Semestersättningen får inte ingå i den ordinarie lönen och ska betalas ut senast en månad efter det att anställningen avslutats.

Du tjänar in semesterersättning även när du arbetar på en arbetsplats som saknar kollektivavtal, det regleras i semesterlagen som gäller för alla. Då är semesterersättningen 12 %.


Jag får ofta arbeta övertid utan att få extra betalt. Är det okej?

Det beror på om det arbete du utför utöver din ordinarie arbetstid är mertid eller övertid. Om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal och är heltidsanställd kan din arbetsgivare beordra dig att arbeta utöver din ordinarie arbetstid. Då gäller övertid och då ska du få övertidsersättning. Huvudregeln är att du ska få betalt för övertidsarbetet och ersättningen är:

  • 45 % av din ordinarie lön för de första två timmarna om de är i anslutning till ordinarie arbete (alltså om du fått komma in tidigare eller stannat kvar en stund).
  • 70 % av din ordinarie lön för den tid som överstiger två timmar om de är i anslutning till ordinarie arbete (alltså om du fått komma in tidigare eller stannat kvar en stund).
  • 90 % av din ordinarie lön för övertid som inte utförs i anslutning till ordinarie arbetstid (alltså om du hunnit gå hem redan eller om du arbetar övertid på en ledig dag).

Du kan också kompenseras med ledighet när du arbetat övertid, men det kräver att du och din arbetsgivare är överens om det. Arbetsgivaren kan inte ensidigt bestämma det. Då utgår ledighet med:

  • 1,5 timme för varje arbetad övertidstimme som är i anslutning till ordinarie arbete.
  • 2 timmar för varje arbetad övertidstimme som inte är i anslutning till ordinarie arbete.

Om du inte är heltidsanställd blir arbete utöver din ordinarie arbetstid mertid och det kan inte din arbetsgivare beordra dig att arbeta. Om du ändå går med på att arbeta mertid utgår inte någon extra kompensation för mertidsarbete enligt kollektivavtalet, men du kan försöka förhandla till dig det.


ANSTÄLLNINGSVILLKOR


Har jag rätt till ett anställningsbevis?

Ja, om du ska arbeta på en arbetsplats som har kollektivavtal ska du få det i samband med att anställningsavtalet träffas, alltså när ni kommer överens om att du ska arbeta hos arbetsgivaren. Om det finns särskilda skäl kan anställningsbeviset utfärdas senast sju dagar efter att du börjat arbeta.

Om arbetsplatsen saknar kollektivavtal finns det reglerat i 6c § Lagen om anställningsskydd att du som anställd ska ha fått skriftlig information om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet.

Det är viktigt att få ett anställningsbevis, då villkoren för din anställning finns avtalade där. Det är bra att ha om du till exempel inte får arbeta så mycket som ni kommit överens om eller om du inte får rätt lön.


Vad ska stå i ett anställningsbevis?

Det ska innehålla arbetsgivarens uppgifter som organisationsnummer, dina personuppgifter, anställningsform (provanställning, tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning eller anställning för enstaka dagar), sysselsättningsgrad (heltid eller deltid), lön, löneutbetalningsdag och eventuella övriga villkor för anställningen.

Både du och arbetsgivaren ska skriva under anställningsbeviset.


ARBETSTID OCH SCHEMA


Hur långa arbetspass får jag jobba?

Arbetstiden får inte överstiga 10 timmar per 24-timmarsperiod och sådana pass får inte förekomma oftare än tre gånger per tvåveckorsperiod i genomsnitt. Arbetstiden ska förläggas så att du som anställd får en rimlig nattvila. Den ska vara minst 11 timmar sammanhängande per 24-timmarsperiod.

Observera att det är andra regler för minderåriga!


Hur många dagar per vecka får jag arbeta?

Du får arbeta fem dagar per vecka i genomsnitt och har rätt till i genomsnitt två ledighetsdagar per vecka. Genomsnittet räknas på beräkningsperioden för schemat. Det innebär att om du till exempel har en beräkningsperiod för schemat på fyra veckor så kan du få arbeta sex dagar en vecka och fyra dagar en annan vecka, bara det blir i genomsnitt fem dagar per vecka under perioden.

Observera att det är andra regler för minderåriga!

Alla anställda har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar enligt Arbetstidslagen.


Har jag rätt att få ett schema?

Ja, du har rätt att få ditt schema minst 14 dagar innan det börjar gälla och arbetsgivaren är skyldig att samråda med dig om schemat innan. Ett skriftligt schema ska sättas upp eller finnas tillgängligt på arbetsplatsen. Du kan begära att få schemat i pappersform. Schemat ska innehålla följande uppgifter för varje anställd:

  • Arbetets början och slut.
  • Rasternas längd och förläggning.
  • Beräkningsperiod för ordinarie arbetstid.
  • Vilka 24-timmars och 7-dagarsperioder som tillämpas.

Kan arbetsgivaren ändra schemat hur som helst?

Nej, arbetsgivaren ska arbeta för att undvika schemaändringar. Ändringar får bara göras på grund av orsaker som är direkt kopplade till verksamheten. Samråd ska ske med dig som anställd minst 14 dagar innan en schemaändring börjar gälla. Arbetsgivaren kan fråga dig om du kan göra en schemaändring med kortare varsel än 14 dagar och du är fri att göra det om du vill, men arbetsgivaren kan inte tvinga dig till det.


Måste jag fixa ersättare själv om jag blir sjuk?

Nej, din enda skyldighet när du blir sjuk är att omgående anmäla till arbetsgivaren och så snart det är möjligt meddela när du kan börja arbeta igen. Det är arbetsgivarens ansvar att ordna en ersättare.


Har arbetsgivaren rätt att skicka hem mig innan jag slutar enligt schemat?

Nej, arbetsgivaren kan alltid fråga en anställd om den vill gå hem tidigare eller vara ledig från ett schemalagt pass. Går du som anställd med på det har du ingått en överenskommelse och har då inte rätt till lön. Om du däremot säger att du vill arbeta och inte går med på en ledighet har du rätt till din lön, även om arbetsgivaren inte låter dig arbeta på ett schemalagt pass.



KOLLEKTIVAVTAL


Vad är ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal som tecknas mellan fackförbund och arbetsgivare. Kollektivavtalet ger dig grundläggande rättigheter och försäkringar på jobbet, utöver vad lagen säger. Till exempel löneökningar, betald övertid, Ob-tillägg, högre semesterersättning, regler om schemaläggning, försäkringar, tjänstepension och mycket annat som inte finns reglerat i lagar.

Det är arbetsmarknadens parter, alltså facket och arbetsgivarorganisationerna, som förhandlar fram kollektivavtalen. Detta kallas även för den svenska modellen. När en arbetsgivare inte har ett kollektivavtal är det endast lagarna som gäller.

I Sverige finns ingen lag om lägstalön, utan lönerna bestäms i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare, som sedan skrivs in i kollektivavtalet. I kollektivavtalet finns en så kallad minimilön. Självklart får du tjäna mer än vad som står i kollektivavtalet, men inte mindre.


Spelar det någon roll om min arbetsgivare har kollektivavtal eller inte?

Ja, det spelar en stor roll om din arbetsgivare har ett kollektivavtal eller inte. I kollektivavtalen finns garanterade lönenivåer, ob-ersättningar, övertidsersättning, högre semesterersättning än vad lagen ger rätt till, extra ledighetsdagar, rätt till lönespecifikationer och arbetsgivarintyg, möjlighet att påverka ditt schema och mycket annat bra. Du är också försäkrad om du råkar ut för en skada eller en längre tids sjukdom.


Min arbetsgivare säger att de har försäkringar för oss anställda, räcker inte det?

Nej, då saknas ett mycket viktigt skydd: om arbetsgivaren inte skulle betala in försäkringspremien för er så gäller inte försäkringen. Om det däremot finns kollektivavtal gäller försäkringen ändå för alla anställda. Den säkerheten och skyddet finns inte om det saknas kollektivavtal.


Vad är det för skillnad på Visita Gröna Riks och Visita Hängavtal?

Arbetsgivare kan vara medlemmar i en arbetsgivarorganisation. Det motsvarar ungefär som vad facket är för anställda. Arbetsgivaren tillämpar då kollektivavtal genom sitt medlemskap och då kallas avtalet som gäller för riksavtal. Den största arbetsgivarorganisationen som HRF tecknar kollektivavtal med är Visita och därför kallas avtalet Visita Riks.

Arbetsgivare som inte vill gå med i en arbetsgivarorganisation kan teckna kollektivavtal direkt med HRF och då kallas det för hängavtal. Det enda som skiljer riks- och hängavtalet åt är att det inte är möjligt att förhandla om lokala lönepotter i hängavtalet. Det påverkar också minimilönerna så att de är lite högre i hängavtalet. Det är dock samma totala löneutrymme som i riksavtalet.


Hur vet man om en arbetsgivare har kollektivavtal med HRF?

HRF har en app och en webbplats som heter Schysta villkor. Där kan du söka och hitta företag som tecknat kollektivavtal med HRF. Appen finns att ladda ner i App Store och Google Play, sök på schystavillkor. Här hittar du webbplatsen.

Annars är du välkommen att kontakta HRF:s lokala avdelning för att få besked. Det är bra om du har organisationsnumret när du kontaktar oss. Det ska finnas på företagets kvitton, dina lönespecifikationer och i anställningsavtalet.


Vad ska jag tänka på om jag jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal?

Kontakta oss på Hotell- och restaurangfacket om din arbetsplats saknar kollektivavtal. Vi arbetar då för att din arbetsgivare ska teckna avtal med oss. Att ha kollektivavtal är alltid det bästa och säkraste alternativet.

Om det saknas kollektivavtal är det viktigt att dina arbetsvillkor skrivs in i anställningsavtalet med arbetsgivaren. Där ska din anställningsform, lön, sysselsättningsgrad och uppsägningstid framgå samt om du ska få Ob-tillägg och övertidsersättning. Allt ni kommer överens om ska stå i anställningsavtalet, eftersom att det inte går att hänvisa till ett kollektivavtal där villkoren annars regleras.

Kolla också om arbetsgivaren har tecknat några försäkringar för dig som anställd, om du till exempel skulle skada dig på jobbet.



HOTELL- OCH RESTAURANGFACKET (HRF)


Hur blir jag medlem i HRF?

Du kan bli medlem direkt på vår hemsida. Om du har frågor om medlemskapet är du välkommen att kontakta vår medlemsservice på 0771-57 58 59 eller medlem@hrf.net.


Varför ska man vara med i facket?

Medlemskapet innehåller flera förmåner. Du får bland annat:

  • Rådgivning, hjälp och stöd.
  • Möjlighet till förhandlings- och rättshjälp i arbetsrättsliga tvister.
  • Fackliga utbildningar.
  • Inkomstförsäkring, hemförsäkring och juridisk rådgivning hos Folksam.
  • Förmånliga medlemslån hos Nordea, Swedbank eller EnterCard.
  • Medlemstidningen Hotellrevyn.
  • HRF-kortet laddat med olika erbjudanden och rabatter.

Som medlem i HRF har du möjlighet att vara med och påverka. HRF arbetar även för att det ska finnas kollektivavtal, vilket är en trygghet som innebär att det finns reglerade arbetsvillkor och rättigheter för dig som anställd.


Kan jag få hjälp av facket om jag jobbar på en arbetsplats som saknar kollektivavtal?

Ja, som medlem får du alltid hjälp, stöd och råd – oavsett om det finns kollektivavtal eller inte på din arbetsplats. Det finns fortfarande lagar och enskilda anställningsavtal som ska följas. Om du behandlas fel hjälper vi dig att driva en process utifrån det. Vi försöker även att teckna kollektivavtal på din arbetsplats.