Information kopplat till corona

Effekterna av coronaviruset covid-19 påverkar vår bransch starkt och väcker många frågor. Därför har vi samlat all information som rör våra medlemmar här.
Vi uppdaterar sidan kontinuerligt!

Läs mer

Sommarjobb 2021

Många sommarjobbar i vår bransch. För att underlätta för dig som sommarjobbar och säkra schysta villkor har vi tagit fram frågor och svar gällande sommarjobbet.

Svaren grundar sig på vad som gäller i kollektivavtalen som HRF tecknar med Visita. Kollektivavtalen är alltså Visita Gröna Riks och Visita Häng, som är de vanligaste i branschen.

Om du ska arbeta på andra avtalsområden, till exempel konditori eller IKEA-restauranger kan det vara delar som skiljer. Kontakta då din lokala avdelning för att få veta vad som gäller.

Under varje rubrik hittar du svar på de vanligaste frågorna.

Tre tips för att få koll inför sommarjobbet

 


ANSTÄLLNINGSVILLKOR


Har jag rätt till ett anställningsbevis?

Ja, om du ska arbeta på en arbetsplats som har kollektivavtal ska du få det i samband med att anställningsavtalet träffas, alltså när ni kommer överens om att du ska arbeta hos arbetsgivaren. Om det finns särskilda skäl kan anställningsbeviset utfärdas senast sju dagar efter att du börjat arbeta.

Om arbetsplatsen saknar kollektivavtal finns det reglerat i 6c § Lagen om anställningsskydd att du som anställd ska ha fått skriftlig information om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet.

Det är viktigt att få ett anställningsbevis, då villkoren för din anställning finns avtalade där. Det är bra att ha om du till exempel inte får arbeta så mycket som ni kommit överens om eller om du inte får rätt lön.


Vad ska stå i ett anställningsbevis?

Det ska innehålla arbetsgivarens uppgifter som organisationsnummer, dina personuppgifter, anställningsform (provanställning, tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning eller anställning för enstaka dagar), sysselsättningsgrad (heltid eller deltid), lön, löneutbetalningsdag och eventuella övriga villkor för anställningen.

Både du och arbetsgivaren ska skriva under anställningsbeviset.


Jag blev lovad arbete i sommar, men nu har arbetsgivaren ångrat sig. Får de göra så?

Om ni har skrivit under ett anställningsbevis har ni ingått ett avtal om anställning och är skyldiga att fullfölja det från båda sidor. Om arbetsgivaren ångrat sig får de säga upp din kommande anställning och behöver då följa de lagar och avtal som gäller runt detta med saklig grund för uppsägningen och uppsägningstider. En muntlig överenskommelse om anställning gäller också, men det kan vara svårare att bevisa vad man kommit överens om då.

Det gäller även omvänt, om du har ingått ett avtal om en anställning och ångrar dig behöver du säga upp dig och fullfölja den uppsägningstid som gäller. Det gäller även om du inte hunnit påbörja din anställning.

Om du är medlem kan du kontakta din lokala avdelning för att få rådgivning om vad som gäller i just din situation.


Jag har börjat sommarjobba och nu säger arbetsgivaren att jag inte behöver jobba mer trots att vi kommit överens om en längre period. Vad ska jag göra?

Om ni har kommit överens om att du ska få arbeta under en viss period har du också rätt att få göra det. Vill arbetsgivaren avsluta anställningen i förtid måste de säga upp dig och följa de regler som gäller för det.

Om arbetsgivaren säger att du inte behöver arbeta mer, så ska du säga att du var lovad att få arbeta en viss period och att du vill göra det. Säg också att du ska ha lön för den arbetstid ni kommit överens om även i det fall arbetsgivaren inte ger dig mer arbete.

Om du går med på att inte arbeta mer, ses det som att ni har en överenskommelse och då kan du inte kräva att få ut lön för den tid som återstår av din anställning.


Jag har en anställning för enstaka dagar, men står på schemat hela sommaren. Vad gäller egentligen för den anställningsformen?

Anställningsformen anställning för enstaka dagar, även kallad extra vid behov, är en anställningsform som bara får användas av arbetsgivare med kollektivavtal. Den får bara användas för arbetstid som inte går att schemalägga och när arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft.

Om du står på schemat hela sommaren ska arbetsgivaren inte anställa dig för enstaka dagar, då ska du ha en tidsbegränsad anställning där det framgår hur mycket du ska arbeta varje vecka. Om arbetsgivaren använder fel anställningsform bryter de mot kollektivavtalet.

Om du är medlem kan du kontakta din lokala avdelning för att få rådgivning och hjälp.



LÖN OCH ERSÄTTNINGAR


Jag har fått provjobba och nu får jag inte betalt. Vad gäller?

Du har rätt att få betalt och ska inte gå med på att provjobba gratis. Det förkommer tyvärr att arbetsgivare förväntar sig det, men stå på dig och kräv att få betalt! Annars kanske det är läge att se sig om efter en mer seriös arbetsgivare.


Vilken lön gäller för mitt arbete?

Här kan du läsa mer om vilka löner som minst ska betalas när du arbetar för en arbetsgivare med kollektivavtal.
Om arbetsgivaren inte har kollektivavtal är det extra viktigt att skriva in vilken lön och eventuella lönetillägg du ska få i anställningsbeviset.


När ska arbetsgivaren betala ut min lön?

Det ska framgå i anställningsbeviset när du ska få din lön, men senast den 25:e ska lönen för föregående månad betalas ut. Det innebär att om du arbetar i juni ska lönen för den perioden betalas ut senast 25 juli.


Har jag rätt att få ett skriftligt lönebesked?

Ja, om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal har du rätt att få det i samband med att du får din lön utbetald. Lönebeskedet ska innehålla uppgift om tidsperiod, arbetstid, lön och övriga ersättningar samt avdrag. Spara ditt lönebesked – det är en viktig handling som du kan behöva vid ett senare tillfälle.

Om du arbetar hos en arbetsgivare som inte har kollektivavtal och som inte utfärdar lönebesked, har du i alla fall rätt att få uppgift om hur mycket skatt arbetsgivaren dragit av på din lön och betalat in till Skatteverket.


Hur mycket kan jag tjäna utan att betala skatt?

Tjänar du upp till 20 135 kr under hela 2021 behöver du inte betala skatt. Skriv ut intyget Intyg för löneutbetalning utan skatteavdrag från Skatteverkets hemsida, fyll i intyget och lämna det till din arbetsgivare.


Jag har blivit erbjuden ett jobb med svart lön. Hur ska jag göra?

Att jobba svart innebär att du får betalt utan att det redovisas någonstans, att arbetsgivaren inte gör avdrag för skatt på din lön och inte heller betalar skatt eller sociala avgifter för dig, vilket innebär att både du och arbetsgivaren bryter mot lagen.

Om du arbetar svart kan du bli skyldig att i efterhand betala skatt för inkomst som du har fått så långt som fem år bakåt i tiden. Du får även betala en straffavgift till Skatteverket. Här kan du läsa mer om konsekvenser vid att arbeta svart.

Oftast förlorar du ekonomiskt på att arbeta svart: du går miste om lönetillägg som ob-ersättning och semesterersättning. Du är inte heller försäkrad när du arbetar svart och om du skadar dig på arbetet kan du inte få någon ersättning.

Om en arbetsgivare bara erbjuder lön svart helt eller delvis är det bättre att se sig om efter en annan arbetsgivare som är mer seriös.


Jag är 19 år och arbetar som kock. Ska jag ha ungdomslön?

Nej, ungdomslönerna i kollektivavtalet gäller inte för arbete som tillhör minimilönerna i lönegrupp 1. Kvalificerat yrkesarbete i kollektivavtalet. Det gäller till exempel för kockar, kallskänkor, servis, pizzabagare och personal i hotellreception. Om du är medlem kan du kontakta din lokala avdelning för att få rådgivning om vad som gäller för dig.


Har jag rätt till sjuklön när jag sommarjobbar?

Om den avtalade anställningstiden är längre än en månad har du rätt till sjuklön från arbetsgivaren från första dagen.

Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad har du rätt till sjuklön endast om anställningen tillträtts och pågått 14 kalenderdagar i följd.


Vi börjar få betalt först efter att vi gjort i ordning uteserveringen. Är det okej?

Nej, ni ska få betalt för all tid som ni utför arbete. Prata med arbetsgivaren och kräv att få betalt även för den tid som ni behöver lägga på att ställa i ordning uteserveringen.


Jag får ofta arbeta övertid utan att få extra betalt. Är det okej?

Det beror på om det arbete du utför utöver din ordinarie arbetstid är mertid eller övertid. Om du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal och är heltidsanställd kan din arbetsgivare beordra dig att arbeta utöver din ordinarie arbetstid. Då gäller övertid och då ska du få övertidsersättning. Huvudregeln är att du ska få betalt för övertidsarbetet och ersättningen är:

  • 45 % av din ordinarie lön för de första två timmarna om de är i anslutning till ordinarie arbete (alltså om du fått komma in tidigare eller stannat kvar en stund).
  • 70 % av din ordinarie lön för den tid som överstiger två timmar om de är i anslutning till ordinarie arbete (alltså om du fått komma in tidigare eller stannat kvar en stund).
  • 90 % av din ordinarie lön för övertid som inte utförs i anslutning till ordinarie arbetstid (alltså om du hunnit gå hem redan eller om du arbetar övertid på en ledig dag).

Du kan också kompenseras med ledighet när du arbetat övertid, men det kräver att du och din arbetsgivare är överens om det. Arbetsgivaren kan inte ensidigt bestämma det. Då utgår ledighet med:

  • 1,5 timme för varje arbetad övertidstimme som är i anslutning till ordinarie arbete.
  • 2 timmar för varje arbetad övertidstimme som inte är i anslutning till ordinarie arbete.

Om du inte är heltidsanställd blir arbete utöver din ordinarie arbetstid mertid och det kan inte din arbetsgivare beordra dig att arbeta. Om du ändå går med på att arbeta mertid utgår inte någon extra kompensation för mertidsarbete enligt kollektivavtalet, men du kan försöka förhandla till dig det.


Får jag semesterersättning när jag bara arbetar över sommaren?

Ja, när du arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal ska du få 12,72 % i semesterersättning på den lön du tjänat. Semestersättningen får inte ingå i den ordinarie lönen och ska betalas ut senast en månad efter det att anställningen avslutats.

Du tjänar in semesterersättning även när du arbetar på en arbetsplats som saknar kollektivavtal, det regleras i semesterlagen som gäller för alla. Då är semesterersättningen 12 %.


Har arbetsgivaren rätt att göra kostavdrag även om jag inte hinner äta under mitt pass?

Nej, om du inte har getts möjlighet till kost på arbetsplatsen ska kostavdrag inte göras.


Jag arbetar på ett café som bara säljer smörgåsar, fikabröd och glass. Arbetsgivaren drar kostavdrag varje dag, men då ska det väl finnas riktig mat att äta?

Ja, enligt kollektivavtalet ska kosten vara varm, näringsriktigt och varierande. På arbetsplatser där matservering inte förekommer kan man göra en skriftlig överenskommelse om att inte göra kostavdrag.


Min arbetsgivare gör avdrag på min lön för personalbostad, trots att vi inte skrivit avtal om det. Får de göra så?

Om arbetsgivaren tillhandahåller bostad åt dig som anställd, ska ett hyreskontrakt upprättas mellan er. Där regleras hur betalning av hyran ska ske.

Om ni inte kommit överens om att hyran ska dras från lönen i hyresavtalet får arbetsgivaren inte göra det utan ditt medgivande.



MINDERÅRIGA


Vilka räknas som minderåriga?

Du räknas som minderårig när du är under 18 år. När du fyllt 18 år gäller samma regler som för andra vuxna i arbetslivet.


Får minderåriga servera alkohol?

Vår tidning Hotellrevyn har intervjuat Carina Cutlip, som är enhetschef på tillståndsenheten hos socialförvaltningen i Stockholm, om alkoholservering för minderåriga. Hon ger en bra förklaring om vad som gäller och du kan läsa intervjun här.


Får minderåriga arbeta ensamma?

Ungdomar under 18 år får inte arbeta ensamma om arbetet kan innebära risk för kroppsskada genom olycksfall, stark psykisk påfrestning eller våld och hot.


Får jag arbeta ensam vid kassan?

Det finns inget direkt förbud mot att arbeta ensam vid kassan, men det kan vara olämpligt att minderåriga ska ansvara för pengar och legitimationskontroll. Arbete i kassa medför också risk för rån. Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning för att undersöka om de aktuella arbetsuppgifterna är lämpliga utifrån den minderåriges ålder, fysiska och psykiska mognad samt andra förutsättningar. Vid riskbedömningen ska arbetsgivaren involvera skyddsombud som företräder dig som anställd.

Det är förbjudet för minderåriga att sköta bankning av kassan.


Finns det speciella regler för hur minderåriga får arbeta?

Ja. Här har vi sammanställt några av reglerna för minderåriga i arbetslivet:

Minderåriga 13-15 år Minderåriga 16-17 år
Arbetsgivarens skyldigheter
  • Bedöma att arbetet är lämpligt för den minderåriga.
  •  Få godkännande av             vårdnadshavare.
  •  Informera vårdnadshavaren
  •  Informera skyddsombudet.
  • Introducera och ha rutiner.
  • Utse handledare.
  • Fråga om den minderåriga har andra jobb.
  • Bedöma att arbetet är lämpligt för den minderåriga.
  • Informera skyddsombudet.
  • Introducera och ha rutiner.
  • Utse handledare.
  • Fråga om den minderåriga har andra jobb.
Tillåtna arbeten Arbete som inte kräver stort ansvarstagande samt arbete som inte är fysiskt eller psykiskt tungt. Normalt ofarliga arbeten.
Tillåten arbetstid

2 timmar per dag och 12 timmar per vecka vid skolvecka under terminstid.

7 timmar per dag och 12 timmar per vecka vid skolfri dag under terminstid.

7 timmar per dag och 35 timmar per vecka vid skolledighet som är minst en vecka.

Arbetstiden får förläggas kl 6-20.

8 timmar per dag och 40 timmar per vecka.

Arbetstiden får förläggas kl 7-23.

 

Rast

Minst 30 min per arbetsdag.

Arbetet får inte pågå mer än 4,5 timmar i sträck.

Rätt till kortare pauser då och då för att kunna gå på toaletten eller pausa en kort stund.

Minst 30 min per arbetsdag.

Arbetet får inte pågå mer än 4,5 timmar i sträck.

Rätt till kortare pauser då och då för att kunna gå på toaletten eller pausa en kort stund.

Nattvila 14 timmar 12 timmar
Veckovila Två sammanhängande dagar, minst 36 timmar. Två sammanhängande dagar, minst 36 timmar.
Årsvila 4 veckor sammanhängande skolfri tid.


ARBETSTID OCH SCHEMA


Hur långa arbetspass får jag jobba?

Arbetstiden får inte överstiga 10 timmar per 24-timmarsperiod och sådana pass får inte förekomma oftare än tre gånger per tvåveckorsperiod i genomsnitt. Arbetstiden ska förläggas så att du som anställd får en rimlig nattvila. Den ska vara minst 11 timmar sammanhängande per 24-timmarsperiod.

Observera att det är andra regler för minderåriga!


Hur många dagar per vecka får jag arbeta?

Du får arbeta fem dagar per vecka i genomsnitt och har rätt till i genomsnitt två ledighetsdagar per vecka. Genomsnittet räknas på beräkningsperioden för schemat. Det innebär att om du till exempel har en beräkningsperiod för schemat på fyra veckor så kan du få arbeta sex dagar en vecka och fyra dagar en annan vecka, bara det blir i genomsnitt fem dagar per vecka under perioden.

Observera att det är andra regler för minderåriga!

Alla anställda har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar enligt Arbetstidslagen.


Jag får jobba ett par timmar över lunchen ibland och sen komma tillbaka på kvällen och arbeta. Är det okej?

Ja, det kallas utgångsvakter och regleras i kollektivavtalet. Arbetstiden ska normalt vara sammanhängande, men kan delas upp i högst två vakter per dag och ska inte förekomma mer än två gånger per vecka. Uppehållet mellan vakterna ska vara minst tre timmar, om du och din arbetsgivare inte kommit överens om något annat. För anställda med nattjänst ska arbetstiden vara sammanhängande.

Observera att detta inte gäller för minderåriga!


Vad är det för skillnad på rast och måltidsuppehåll?

Måltidsrast:

  • Du får inte lön under rasten.
  • Det räknas inte som arbetstid.
  • Rasten ska schemaläggas.
  • Du får lämna arbetsplatsen.
  • Övertid ska utgå om du inte kan utnyttja rasten.

Måltidsuppehåll:

  • Du får lön under måltidsuppehållet.
  • Det räknas som arbetstid.
  • Måltidsuppehåll läggs ut när det är lämpligt.
  • Du får inte lämna arbetsplatsen.
  • Du får avbryta om arbetet kräver det.

Har jag rätt till rast om jag arbetar mer än 5 timmar?

Ja, enligt Arbetstidslagen ska du som anställd ha en rast senast efter fem timmars arbete och det gäller också när rast ersatts av måltidsuppehåll.

Observera att det är andra regler för minderåriga!


Har jag rätt att få ett schema?

Ja, du har rätt att få ditt schema minst 14 dagar innan det börjar gälla och arbetsgivaren är skyldig att samråda med dig om schemat innan. Ett skriftligt schema ska sättas upp eller finnas tillgängligt på arbetsplatsen. Du kan begära att få schemat i pappersform. Schemat ska innehålla följande uppgifter för varje anställd:

  • Arbetets början och slut.
  • Rasternas längd och förläggning.
  • Beräkningsperiod för ordinarie arbetstid.
  • Vilka 24-timmars och 7-dagarsperioder som tillämpas.

Kan arbetsgivaren ändra schemat hur som helst?

Nej, arbetsgivaren ska arbeta för att undvika schemaändringar. Ändringar får bara göras på grund av orsaker som är direkt kopplade till verksamheten. Samråd ska ske med dig som anställd minst 14 dagar innan en schemaändring börjar gälla. Arbetsgivaren kan fråga dig om du kan göra en schemaändring med kortare varsel än 14 dagar och du är fri att göra det om du vill, men arbetsgivaren kan inte tvinga dig till det.


Vad menas med solskensschema?

Solskensschema kallas det ibland när arbetsgivaren bara låter dig arbeta när det är fint väder, trots att ni har kommit överens om att du ska få arbeta ett visst antal timmar. Du har rätt att få arbeta de timmar du är garanterad i din anställning – oavsett väder. Om arbetsgivaren inte ger dig den tiden är de skyldiga att betala lön ändå.

Om du har en anställning för enstaka dagar (extra vid behov) kan arbetsgivaren fråga om du vill arbeta ett pass, men du är då fri att tacka nej.


Måste jag fixa ersättare själv om jag blir sjuk?

Nej, din enda skyldighet när du blir sjuk är att omgående anmäla till arbetsgivaren och så snart det är möjligt meddela när du kan börja arbeta igen. Det är arbetsgivarens ansvar att ordna en ersättare.


Min arbetsgivare säger att vi alltid ska vara beredda att komma in och jobba. Får de göra så?

Nej, arbetsgivaren kan inte kräva att ni alltid ska vara beredda att komma in och arbeta. Ni är skyldiga att arbeta enligt det schema som ni ska få minst två veckor innan det börjar gälla.


Har arbetsgivaren rätt att skicka hem mig innan jag slutar enligt schemat?

Nej, arbetsgivaren kan alltid fråga en anställd om den vill gå hem tidigare eller vara ledig från ett schemalagt pass. Går du som anställd med på det har du ingått en överenskommelse och har då inte rätt till lön. Om du däremot säger att du vill arbeta och inte går med på en ledighet har du rätt till din lön, även om arbetsgivaren inte låter dig arbeta på ett schemalagt pass.



KOLLEKTIVAVTAL


Vad är ett kollektivavtal?

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal som tecknas mellan fackförbund och arbetsgivare. Kollektivavtalet ger dig grundläggande rättigheter och försäkringar på jobbet, utöver vad lagen säger. Till exempel löneökningar, betald övertid, Ob-tillägg, högre semesterersättning, regler om schemaläggning, försäkringar, tjänstepension och mycket annat som inte finns reglerat i lagar.

Det är arbetsmarknadens parter, alltså facket och arbetsgivarorganisationerna, som förhandlar fram kollektivavtalen. Detta kallas även för den svenska modellen. När en arbetsgivare inte har ett kollektivavtal är det endast lagarna som gäller.

I Sverige finns ingen lag om lägstalön, utan lönerna bestäms i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare, som sedan skrivs in i kollektivavtalet. I kollektivavtalet finns en så kallad minimilön. Självklart får du tjäna mer än vad som står i kollektivavtalet, men inte mindre.


Spelar det någon roll om min arbetsgivare har kollektivavtal eller inte?

Ja, det spelar en stor roll om din arbetsgivare har ett kollektivavtal eller inte. I kollektivavtalen finns garanterade lönenivåer, ob-ersättningar, övertidsersättning, högre semesterersättning än vad lagen ger rätt till, extra ledighetsdagar, rätt till lönespecifikationer och arbetsgivarintyg, möjlighet att påverka ditt schema och mycket annat bra. Du är också försäkrad om du råkar ut för en skada eller en längre tids sjukdom.


Min arbetsgivare säger att de har försäkringar för oss anställda, räcker inte det?

Nej, då saknas ett mycket viktigt skydd: om arbetsgivaren inte skulle betala in försäkringspremien för er så gäller inte försäkringen. Om det däremot finns kollektivavtal gäller försäkringen ändå för alla anställda. Den säkerheten och skyddet finns inte om det saknas kollektivavtal.


Vad är det för skillnad på Visita Gröna Riks och Visita Hängavtal?

Arbetsgivare kan vara medlemmar i en arbetsgivarorganisation. Det motsvarar ungefär som vad facket är för anställda. Arbetsgivaren tillämpar då kollektivavtal genom sitt medlemskap och då kallas avtalet som gäller för riksavtal. Den största arbetsgivarorganisationen som HRF tecknar kollektivavtal med är Visita och därför kallas avtalet Visita Riks.

Arbetsgivare som inte vill gå med i en arbetsgivarorganisation kan teckna kollektivavtal direkt med HRF och då kallas det för hängavtal. Det enda som skiljer riks- och hängavtalet åt är att det inte är möjligt att förhandla om lokala lönepotter i hängavtalet. Det påverkar också minimilönerna så att de är lite högre i hängavtalet. Det är dock samma totala löneutrymme som i riksavtalet.


Hur vet man om en arbetsgivare har kollektivavtal med HRF?

HRF har en app och en webbplats som heter Schysta villkor. Där kan du söka och hitta företag som tecknat kollektivavtal med HRF. Appen finns att ladda ner i App Store och Google Play, sök på schystavillkor. Här hittar du webbplatsen.

Annars är du välkommen att kontakta HRF:s lokala avdelning för att få besked. Det är bra om du har organisationsnumret när du kontaktar oss. Det ska finnas på företagets kvitton, dina lönespecifikationer och i anställningsavtalet.


Vad ska jag tänka på om jag jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal?

Kontakta oss på Hotell- och restaurangfacket om din arbetsplats saknar kollektivavtal. Vi arbetar då för att din arbetsgivare ska teckna avtal med oss. Att ha kollektivavtal är alltid det bästa och säkraste alternativet.

Om det saknas kollektivavtal är det viktigt att dina arbetsvillkor skrivs in i anställningsavtalet med arbetsgivaren. Där ska din anställningsform, lön, sysselsättningsgrad och uppsägningstid framgå samt om du ska få Ob-tillägg och övertidsersättning. Allt ni kommer överens om ska stå i anställningsavtalet, eftersom att det inte går att hänvisa till ett kollektivavtal där villkoren annars regleras.

Kolla också om arbetsgivaren har tecknat några försäkringar för dig som anställd, om du till exempel skulle skada dig på jobbet.



HOTELL- OCH RESTAURANGFACKET (HRF)


Hur blir jag medlem i HRF?

Du kan bli medlem direkt på vår hemsida. Om du har frågor om medlemskapet är du välkommen att kontakta vår medlemsservice på 0771-57 58 59 eller medlem@hrf.net.


Varför ska man vara med i facket?

Medlemskapet innehåller flera förmåner. Du får bland annat:

  • Rådgivning, hjälp och stöd.
  • Möjlighet till förhandlings- och rättshjälp i arbetsrättsliga tvister.
  • Fackliga utbildningar.
  • Inkomstförsäkring, hemförsäkring och juridisk rådgivning hos Folksam.
  • Förmånliga medlemslån hos Nordea, Swedbank eller EnterCard.
  • Medlemstidningen Hotellrevyn.
  • HRF-kortet laddat med olika erbjudanden och rabatter.

Som medlem i HRF har du möjlighet att vara med och påverka. HRF arbetar även för att det ska finnas kollektivavtal, vilket är en trygghet som innebär att det finns reglerade arbetsvillkor och rättigheter för dig som anställd.


Är det någon mening med att bli medlem om jag bara ska jobba över sommaren?

Absolut, det kan uppstå situationer där du behöver rådgivning eller förhandlingshjälp när du sommarjobbar. Vi har haft många unga medlemmar genom åren som hamnat i situationer där de har behövt hjälp och som haft stor nytta av sitt medlemskap i Hotell- och restaurangfacket. Om du sedan lämnar branschen är det är inte någon lång uppsägningstid när du begär utträde från HRF, du beviljas utträde månaden efter att du sagt upp ditt medlemskap.


Kan jag få hjälp av facket om jag jobbar på en arbetsplats som saknar kollektivavtal?

Ja, som medlem får du alltid hjälp, stöd och råd – oavsett om det finns kollektivavtal eller inte på din arbetsplats. Det finns fortfarande lagar och enskilda anställningsavtal som ska följas. Om du behandlas fel hjälper vi dig att driva en process utifrån det. Vi försöker även att teckna kollektivavtal på din arbetsplats.


Sidan uppdaterades senast: 2021-06-02.