Avtalspension, även kallat tjänstepension, är den del av pensionen som betalas av arbetsgivaren. Alla arbetsgivare som har kollektivavtal med HRF är skyldiga att betala in avtalspension åt sin personal. I HRF:s kollektivavtal gäller Avtalspension SAF-LO.

Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan det vara så att tjänstepension betalas in av arbetsgivaren ändå – dock är det inget krav och du kan inte kräva att få det.

Viktigt med kollektivavtal

Därför är det väldigt viktigt att du arbetar på en arbetsplats som har kollektivavtal. Om du inte har tjänstepension/avtalspension kommer du endast att få allmän pension som betalas från staten eller pension du sparat själv.

Att inte ha tjänstepension/avtalspension kan innebära att du får en låg pension.

Läs mer

Hur fungerar tjänstepension?

Få koll på din pension

 

I HRF:s kollektivavtal finns något som heter ”Anställning för enstaka dagar” (arbetstid som inte går att schemalägga). Denna anställning får endast användas för arbetstid som inte går att schemalägga.

Hur enstaka dagar ska användas

Om det finns ett ständigt behov av anställda som kan schemaläggas kan inte anställning för enstaka dagar användas.

Om du jobbat på enstaka dagar minst 15 timmar per vecka, i tolv månader, är arbetsgivaren skyldig att erbjuda dig en annan anställningsform om du begär det. Detta gäller om din arbetsgivare har kollektivavtal med HRF.

Råd och stöd

Du som medlem i HRF kan alltid vända dig till din lokala avdelning för råd och stöd kopplat till din anställning.

En allmän visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning. Denna anställning används när arbetsgivare anställer någon under en viss tid eller ett visst arbete.

Andra former av tidsbegränsad anställning

Vikariat, säsongsanställning och ”enstaka dagar” är andra former av tidsbegränsade anställningar.

Registrera dig enkelt här på vår hemsida.

Klicka här för att komma till medlemsansökan.

För mer information om medlemskapet är du välkommen att ringa Medlemsservice på 0771-57 58 59.

Alla arbetsgivare som har kollektivavtal med HRF är skyldiga att betala in avtalspension, så kallad tjänstepension, åt sin personal. Denna pension är utöver den allmänna pensionen som betalas in av staten.

I HRF:s kollektivavtal gäller Avtalspension SAF-LO. Avtalspension SAF-LO börjar betalas in från och med den månad du fyller 25 år. Det är då du börjar samla in till din tjänstepension. Du fortsätter sedan att tjäna in till din tjänstepension fram till att du blir 65 år.

Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan det vara så att tjänstepension betalas in ändå av arbetsgivaren – dock är det inget krav och du kan inte kräva att få det. Hör med din arbetsgivare om vad som gäller på din arbetsplats.

Läs mer

Läs mer om avtalspension, hur mycket som ska betalas in och hur du kollar din pension.

Läs mer om allmän pension på Pensionsmyndigheten.

Sexuella trakasserier, övergrepp och kränkningar är aldrig okej.

Om du eller någon annan på jobbet utsätts:

1. Ta situationen på allvar och säg ifrån om du känner dig kränkt/trakasserad. Du har rätt att känna dig trygg på din arbetsplats!

Ett kollektivavtal är ett avtal om arbetsvillkor mellan två parter, vanligen mellan en arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation, alltså fack och arbetsgivare.

Bättre lön och villkor

Avtalet innehåller regler om vad som gäller på din arbetsplats. Ett kollektivavtal garanterar dig grundläggande rättigheter och försäkringar på jobbet. Till exempel årlig löneökning, betald övertid, OB-tillägg, försäkringar och avtalspension.

I Sverige finns ingen lag om lägstalön – lönerna slås fast i kollektivavtal. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats har arbetsgivaren ingen skyldighet att betala dig en viss lön. Därför är kollektivavtal viktiga för alla som jobbar.

Förhandlas fram

Kollektivavtalen görs upp i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare, även kallat arbetsmarknadens parter. Självklart får du tjäna mer än vad som står i ditt kollektivavtal, men inte mindre!

Om din arbetsgivare har kollektivavtal slipper du själv förhandla fram villkoren för bland annat årlig löneökning, övertid, ob-ersättning, högre pension, försäkringar och regler kring schemaläggning och anställningsformer.

Kollektivavtal med HRF

På vår webbsida schystavillkor.se kan du se vilka arbetsplatser som har tecknat kollektivavtal med oss i HRF.

Om du som medlem vill veta vilket kollektivavtal du omfattas av är du välkommen att kontakta din lokala avdelning.

OB är en förkortning för obekväm arbetstid. Om du arbetar på en arbetsplats som har kollektivavtal har du rätt till OB-ersättning, även kallat OB-tillägg.

Tillägg på lönen

Du ska ha OB-ersättning som ett tillägg på lönen när du arbetar obekväma arbetstider.

Här kan du läsa mer om OB-tilläggen, som gäller i vår bransch vanligaste kollektivavtal.

Kollektivavtalen som vi förhandlar fram är tidsbegränsade. De brukar gälla i ett till tre år. När avtalen är på väg att löpa ut startar det som kallas avtalsrörelse.

Då börjar vi jobba med att ta fram förslag till förändringar i de befintliga kollektivavtalen som vi har med arbetsgivarorganisationerna.

Demokratisk process

Kraven på förbättringar av arbetsvillkoren och våra lönekrav bestämmer vi tillsammans i en demokratisk process. I avtalsrörelser kan alla som är medlemmar i HRF komma med förslag på förändringar i våra kollektivavtal, så kallade ändringsförslag.

Arbetsmarknadens parter

I avtalsrörelsen brukar arbetsmarknadens parter förhandla om nya kollektivavtal ungefär samtidigt. Arbetsmarknadens parter menas med fackförbund och arbetsgivarorganisationer i olika branscher.

Fackförbund och arbetsgivarorganisationer, även kallat parterna, kommer då med förslag till förändringar i kollektivavtalen, som deras respektive medlemmar vill se. Parterna lämnar sedan sina krav till varandra och det brukar kallas för att man växlar yrkanden.

Förhandlingar

Efter att parterna växlat yrkanden startar förhandlingarna om innehållet i kollektivavtalen. I förhandlingarna ställer parterna krav, kompromissar och hittar lösningar som båda sidor kan acceptera. Avtalsrörelsen slutar när vi som fackförbund har kommit överens om nya kollektivavtal med våra arbetsgivarparter.

När ett kollektivavtal är färdigförhandlat kommunicerar vi i HRF vilka förändringar som införs i kollektivavtalen.

Börja med att prata med dina arbetskamrater. Det är viktigt att alla vet vad ett kollektivavtal är. När ni kommit fram till att ni är många som vill ha kollektivavtal kontaktar ni er lokala HRF-avdelning.

Vi skickar en blankett

Avdelningen skickar sedan en avtalsblankett till arbetsgivaren, som i sin tur ska underteckna kollektivavtalet och skicka tillbaka det till avdelningen. Kollektivavtalet är då tecknat.

Var tydlig

Vill inte arbetsgivaren teckna kollektivavtal är det viktigt att du och dina arbetskamrater gör tydligt för arbetsgivaren att ni vill ha samma grundläggande rättigheter som andra i branschen. Då blir det lättare för HRF att driva på för att skaffa kollektivavtal på er arbetsplats.

Vill du veta mer?

Om du vill veta mer om kollektivavtal och hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att teckna det är du välkommen att kontakta din lokala avdelning.

---

Information för dig som arbetsgivare

När du avslutar en anställning kan det kännas skönt att göra det på ett schyst sätt. Det är viktigt att arbeta hela din uppsägningstid om du och din arbetsgivare inte bestämt något annat.

Begär ett arbetsgivarintyg

När anställningen är avslutad ska du få ett arbetsgivarintyg, ett tjänstgöringsintyg och helst lite referenser. Du ska också se till att du får din slutlön och innestående semesterersättning, senast 30 dagar efter att du slutat jobba.

För att slippa uppsägningstid krävs det att du har mycket starka skäl.

Om du är provanställd

Vill du avbryta en provanställning ska du berätta det för din arbetsgivare 14 dagar i förväg. Har din arbetsplats inte kollektivavtal har du som provanställd inte någon uppsägningstid. Du och arbetsgivaren får då komma överens om när du ska sluta.

Arbetsbefriad? Se till att få lön

Om arbetsgivaren inte vill ha dig på arbetet – se till att bli arbetsbefriad med lön och få ett skriftligt papper på det.

Det finns inget som heter gratis provjobb, varken i lagen eller i våra kollektivavtal. Tacka alltid nej till det. Du ska aldrig gå med på att jobba utan att få betalt!

Provanställning med lön

Däremot finns en anställningsform som heter provanställning, där arbetsgivaren kan provanställa en person i högst sex månader.

Är du provanställd ska du självklart ha betalt. Dessutom ska du och arbetsgivaren upprätta ett skriftligt anställningsbevis där det bland annat ska stå vad du har i lön.

Läs mer om anställningsbevis.

På arbetsplatser med kollektivavtal ska du få ditt anställningsbevis senast sju dagar efter att du börjat arbeta.

I anställningsbeviset ska det bland annat stå:

• Vad arbetsplatsen heter
• Anställningsform
• Dina arbetsuppgifter
• Din lön
• Hur många timmar i veckan du ska arbeta
• Om arbetsgivaren gör avdrag för kost och logi

Spara alltid ditt anställningsbevis hemma på ett säkert ställe.

Se också till att det är behörig firmatecknare som skriver under anställningsbeviset eller att den som företräder arbetsgivaren har en fullmakt som styrker att han eller hon har rätt att anställda personal på arbetsplatsen.

Inget kollektivavtal?

Saknar din arbetsplats kollektivavtal ska du få ditt anställningsbevis senast en månad efter att du börjat jobba.

Är anställningstiden kortare än tre veckor är dock inte arbetsgivaren skyldig att lämna skriftlig information. Kommer ni överens om ett muntligt avtal är det viktigt att ni är fullständigt överens om vad som gäller i anställningen.

 

 

Du behöver inte ett nytt anställningsbevis varje gång din lön höjs.

Lönenivåerna i våra kollektivavtal ska följas av alla arbetsgivare som har kollektivavtal. Du som har ungdomslön (om du är under 20 år) ska få högre lön när du blir äldre.

Förändras din tjänst behöver du däremot ett nytt anställningsbevis, till exempel om du får ökad eller minskad arbetstid. Om din tjänst förändras måste din arbetsgivare förhandla med oss om du är medlem i HRF.

Här går du med i HRF.

Att vara anställd på bemanningsföretag innebär att du är anställd på ett företag men jobbar på ett annat.

Bemanningsföretaget är företaget du är anställd hos. Kundföretaget är företaget som hyr dina tjänster av bemanningsföretaget.

LO har ett särskilt kollektivavtal för bemanningsanställda.

Som bemanningsanställd bör du känna till detta:

Din lön ska motsvara GFL, Genomsnittligt förtjänstläge. Det innebär att din lön ska vara lika hög som den genomsnittliga lönen för vad övriga på kundföretaget har för likvärdigt arbete.

Utan uppdrag: Du är garanterad en viss inkomst oavsett hur många timmar du har arbetat.

För ledighet och frånvaro för semester, sjukdom, vård av barn och tjänstledighet gäller ersättning enligt lag och kollektivavtal.

Arbetsgivaransvar: Bemanningsföretaget där du är anställd har alltid arbetsgivaransvaret.

Försäkringar: Har din arbetsgivare (bemanningsföretaget) tecknat kollektivavtal med facket har du arbetsmarknadsförsäkringar. Saknas kollektivavtal finns risk att du är oförsäkrad. Ta reda på vad som gäller.

Bemanningsavtalet: Har din arbetsgivare (bemanningsföretaget) tecknat kollektivavtal med facket är det Bemanningsavtalet som de tecknat.

Ordlista

Bemanningsföretag:  Det företag du är anställd hos.
Kundföretag:  Det företag som hyr in dina tjänster av bemanningsföretaget.
Inhyrd:  Du är den som kundföretaget hyr in från bemanningsföretaget för att utföra jobb.
Utbokad/uthyrd:  Den tid då du har arbete hos ett kundföretag.
Tjänstgöringsområde:  Inom detta geografiska område kan du bli hänvisad arbete.
Personlig lön:  Den lön ni kom överens om vid anställningstillfället. Det kan vara både månads- och timlön.
GFL, genomsnittligt förtjänstläge:  När du är utbokad på ett uppdrag ska du ha en lön som baseras på vad motsvarande jämförbara grupper tjänar i genomsnitt på den arbetsplats du är uthyrd till.

 

Att vara timanställd innebär att du får lön per arbetad timme. Benämningen ”timanställd” eller ”extraanställd” är egentligen anställningsformer som inte finns, varken i lag eller i HRF:s kollektivavtal.

Anställning för enstaka dagar

I våra kollektivavtal finns däremot något som heter ”Anställning för enstaka dagar” (arbetstid som inte går att schemalägga). Denna anställning får endast användas för arbetstid som inte går att schemalägga.

Hur enstaka dagar ska användas

Om det finns ett ständigt behov av anställda som kan schemaläggas kan inte anställning för enstaka dagar användas.

Om du jobbat på enstaka dagar minst 15 timmar per vecka, i tolv månader, är arbetsgivaren skyldig att erbjuda dig en annan anställningsform om du begär det. Detta gäller om din arbetsgivare har kollektivavtal med HRF.

Råd och stöd

Du som medlem i HRF kan alltid vända dig till din lokala avdelning för råd och stöd kopplat till din anställning.

 

Att arbeta svart är olagligt. Arbetsgivaren betalar inga sociala avgifter för dig och du betalar ingen skatt på din inkomst.

Det innebär att Skatteverket kan kräva dig på pengarna du inte betalat in i skatt. Du riskerar också att bli polisanmäld.

Osäkert och riskfyllt

En så kallad ”svart anställning” innebär också att du har väldigt lite att säga till om ifall något skulle gå fel. Din anställning går inte att bevisa, så arbetsgivaren kan säga upp dig på stående fot.

Det är också svårt att driva processer mot din arbetsgivare om du till exempel skulle bli lurad på din lön.

Risk att bli fattigpensionär

Dessutom betalas inga sociala avgifter, försäkringar eller pensionspengar in till dig. Din framtida pension baseras på hur mycket du har tjänat under ditt arbetsliv och hur länge du har arbetat.

För varje månad och år som du arbetar svart, utan registrerad inkomst, förlorar du massvis med pengar till din framtida pension.

Om du slutar på ditt jobb ska din arbetsgivare betala ut innestående semester, oavsett om du blivit uppsagd eller själv sagt upp dig.

Ersättning för sparade semesterdagar

Det innebär att du har rätt att få ersättning för sparade semesterdagar och intjänade extra ledighetsdagar. Du ska också få semesterersättning på den lön som betalats ut under tiden du varit anställd.

Ersättning för extra ledighetsdagar

För de extra ledighetsdagarna, som ibland kallas röda dagar, ska du få ersättning med 1/22 av en månadslön för varje sådan dag.

Om du fått lön per arbetad timme (som anställd på enstaka dagar till exempel) har du rätt till en summa som motsvarar din genomsnittliga dagsinkomst baserat på veckoarbetstid.

Varsel betyder förvarning. Om varken vi eller arbetsgivarna är beredda att kompromissa eller ge efter i våra krav brukar förhandlingarna avbrytas eller stranda.

När en förhandling strandar sägs det gamla avtalet upp och samtidigt kommer varsel (förvarning) om konflikt och stridsåtgärder. Stridsåtgärder kan vara strejk eller blockad.

Alla anställda har rätt till 25 dagars semester enligt lag. Semesterdagarna kan vara betalda eller obetalda. Du får din semesterersättning när du tar ut din semester eller om du slutar en anställning och har betalda semesterdagar kvar.

Är du anställd med någon form av lönebidrag, eller är i en åtgärd via Arbetsförmedlingen, har du också rätt till semester.

Jobbar du ”enstaka dagar” har du dock ingen anställning att ta semester från. Denna anställning innebär nämligen att du börjar en anställning vid varje arbetspass och sedan avslutar anställningen när passet är slut.

Reagera på en gång. Fråga din arbetsgivare varför löneutbetalningen dröjer.

Gå aldrig med på att vänta

Gå aldrig med på att vänta på lönen. Acceptera inte heller att bara få ut en del av din lön just nu och resten senare.

Skriv ner när du jobbar

Skriv ner alla tider och pass du jobbar. Spara även arbetstidsscheman. De är viktiga underlag.

Är du medlem i HRF kan vi hjälpa dig att driva in lönen, till exempel genom förhandling.

Du behöver dock ha varit medlem i minst tre månader för att vi ska kunna bistå dig juridiskt. Därför är det viktigt att gå med innan problem uppstår.

Här går du med i HRF.

Har din arbetsplats kollektivavtal är du garanterad en årlig höjning av lönen. Det kallas lönerevision. Utan kollektivavtal är du inte garanterad en årlig löneökning.

När det är dags för lönerevision ska alla anställdas löner höjas. Höjningen görs i två delar:

• Generell löneökning

En garanterad summa som alla anställda får i löneökning.

• Lokal löneökning/Lönepott

En del av pengarna i löneökningen fördelas lokalt bland er anställda på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren kan välja att fördela hela löneutrymmet generellt. I så fall får alla anställda lika mycket löneökning.

Arbetsgivaren kan också välja att fördela löneökningen lokalt/genom en lönepott. I så fall ska hen begära förhandling senast två veckor före dagen då lönerevisionen sker. Begäran ska lämnas till en förtroendevald på arbetsplatsen.

Finns ingen förtroendevald ska arbetsgivaren vända sig till de anställdas lokala HRF-avdelning.

Om arbetsgivaren inte väljer att begära en lokal förhandling kan HRF göra det. Vi begär då förhandling senast två veckor före lönerevisionsdatumet.

På arbetsplatser med kollektivavtal har arbetsgivaren rätt att göra kostavdrag från din lön. Summan som dras är den vi har förhandlat fram i kollektivavtalet.

Skatteverket gör även bedömningar av vad en måltid i genomsnitt kostar. Om arbetsgivaren drar mindre än Skatteverkets rekommenderade summa per arbetsdag ska du som anställd betala skatt på mellanskillnaden eftersom det räknas som en löneförmån.

 

Du har ingen laglig rätt till betald övertid, men har din arbetsgivare kollektivavtal med HRF har du rätt till det.

Om din arbetsgivare betalar för lite i övertidsersättning kan vi kräva ekonomisk ersättning. För att ersättningen ska betalas ut till dig behöver du vara medlem i HRF.

Här blir du medlem.

 

Oavsett vad din känsla av otrygghet beror på finns HRF och lagen på din sida.

Viktigt med larmutrustning

Om du någon gång skulle hamna i en hotfull eller våldsam situation ska du ha möjlighet att kalla på snabb hjälp. Det ska alltid finnas larmutrustning på de ställen där det behövs för säkerheten på ditt jobb.

Skulle din arbetsgivare vägra att se till att larm eller annat säkerhetssystem finns kan du kontakta ditt lokala skyddsombud (om det finns) eller HRF:s lokalavdelning. Fråga efter en ombudsman eller ett regionalt skyddsombud.

På så sätt kan du få hjälp med att sätta press på din arbetsgivare att ordna det som behövs för att du ska känna dig trygg.

Du har rätt att gå till jobbet utan ont i magen. Du har stöd i lag och avtal för att ha en bra arbetsmiljö psykiskt och fysiskt.

Anteckna

Skriv ner allt du upplever som mobbning och var så detaljerad som möjligt. Anteckna datum, klockslag och plats. På så sätt blir det tydligt för dig själv vad som sker. Du kan också använda anteckningarna som stöd om du vill anmäla det till arbetsgivaren.

Prata med din arbetsgivare

Det är viktigt att din arbetsgivare får veta vad som hänt. Hen är skyldig att ta itu med problemet. En arbetsgivare som inte tar tag i en anställds utsatta situation kan bli skyldig att betala skadestånd till dig.

Skatteverket säger att dricks är en frivillig betalning från gäst, som är utöver vad gästen ska betala enligt notan. Det gäller oavsett om dricks betalas kontant eller via kort.

Dricks är en skattepliktig inkomst som gäller alla anställda som tar emot dricksen. Du som tar emot dricks är skyldig att ta upp summorna som inkomst i din deklaration.

Om du får dricks kontant av en gäst är det ingen inkomst för företaget du jobbar på. Det räknas inte som lön utan är en frivillig betalning från gästen.

Oavsett hur ni delar på dricksen på ditt jobb är du skyldig att betala skatt för den del du får i dricks. Det är Skatteverket väldigt tydliga med. Du ska ta upp dricks som inkomst i din deklaration.

När dricks betalas med kort är företaget skyldig att bokföra hanteringen, enligt skatteverket. Om din arbetsgivare ger tillåtelse till anställda att ta ut dricks kontant i kassan ska det registreras i kassaregistret.

Dricksutbetalning ska antecknas

Det innebär att dricksutbetalningen måste antecknas skriftligt i företagets kassarapport. Det ska finnas uppskrivet vem eller vilka som fått dricksen, vilket datum och hur mycket var och en fick.

Dricks är skattepliktigt

Dricks är skattepliktigt för dig som tar emot den. Du måste redovisa dricks som en inkomst i din deklaration, oavsett om den betalats kontant eller med kort.

Dricks betalas ofta med kort. Innebär det då att arbetsgivaren själv kan bestämma hur dricksen ska fördelas mellan anställda? Ja, men särskilda regler gäller.

När arbetsgivaren bestämmer fördelningen:

Om din arbetsgivare bestämmer fördelningen ses dricks som lön, enligt Skatteverket. Det innebär att arbetsgivaren då ska betala arbetsgivaravgifter för den och redovisa summorna på din lönespecifikation. Arbetsgivaren måste kunna förklara för Skatteverket vilka regler som gäller för hur dricks fördelas mellan anställda.

När anställda bestämmer fördelningen:

Det vanligaste är att anställda bestämmer hur dricksen ska fördelas. Skatteverket säger att oavsett hur fördelningen ska gå till är det viktigt att det görs konsekvent, och att sättet att fördela pengarna på inte görs för ofta eller på ett omotiverat sätt.

Om du regelbundet och återkommande får dricks kan det räknas in i din arbetslöshetsersättning. Förutsättningen är att du kan visa att du har betalat skatt på dricksen och att du kan ange vilka månader som du har fått dricks.

Dricks räknas som ett ”återkommande tillägg”, enligt Försäkringskassan, och kan därför ingå i din sjukpenninggrundade inkomst (SGI).

Du kan lägga drickssumman ovanpå din lön för att få högre SGI – om du har en grundlön plus dricks som du betalar skatt för.

Har din arbetsgivare kollektivavtal med oss får du ett föräldrapenningtillägg som ger dig mer pengar under föräldraledigheten.

Du får då cirka 90 procent av lönen tillsammans med föräldrapenningen som Försäkringskassan betalar ut.

För att ta del av försäkringen behöver du ha arbetat hos arbetsgivaren eller hos andra arbetsgivare med kollektivavtal på avtalsområdet under en viss kvalifikationstid.

Du behöver själv skicka din anmälan till AFA Försäkring. Det är viktigt att du anmäler hela perioden som du kommit överens med din arbetsgivare att du ska vara föräldraledig. Kontakta AFA Försäkring om du är osäker på något.

Skicka din anmälan här.

Samtidigt som du anmäler betalas även en premie in till din kommande pension under föräldraledigheten. Dubbel vinst med andra ord!

För övriga frågor kring föräldraledighet hänvisar vi till Försäkringskassan.

 

 

 

 

 

.

 

Som medlem i Hotell- och restaurangfacket står du aldrig ensam. Vi förhandlar rättigheter i kollektivavtal som är lätta att ta för givna, till exempel:

• Minimilön
• Försäkringar
• Avtalspension
• Ledighet
• Regler kring schemaläggning
• Betald övertid
• Sjuklön

Ju fler medlemmar vi är, desto bättre avtal kan vi förhandla fram. Då kan vi se till att ännu fler arbetsplatser tecknar kollektivavtal och att villkoren i branschen blir bättre.

Vi bevakar att avtalen följs och arbetar för en bra arbetsmiljö.

Här går du med i HRF.

Här kan du läsa mer om fem skäl att gå med.

Här kan du läsa om våra medlemsförmåner.

När du är borta från jobbet kan det ske förändringar som påverkar dig och din anställning. Då är det en trygghet att vara med i facket. Du kan kontakta oss för rådgivning när som helst.

HRF på din sida

Den som är föräldraledig får inte särbehandlas gentemot andra arbetskamrater. Om du upplever att det ändå sker finns HRF på din sida.

Du har kvar dina försäkringar

Under föräldraledigheten har du kvar alla försäkringar via Folksam. Du har rätt att gå fackliga utbildningar och får vår medlemstidning Hotellrevyn som vanligt.

Via Folksam kan du även teckna marknadens bästa barnförsäkring till ett förmånligt pris.

Ett kollektivavtal fungerar som våra lagar: Du behöver känna till vad som står i det för att veta att arbetsgivare följer det, men även vilka rättigheter och skyldigheter du har som anställd.

Genom att engagera er fackligt kan du och dina arbetskamrater se till att kollektivavtalet följs på er arbetsplats.

Med fackligt förtroendevalda på arbetsplatsen förbättras ofta samarbetet och kommunikationen med er arbetsgivare, ni får goda möjligheter att förändra er arbetsplats till det bättre.

Självklart får ni utbildning av HRF – kunskaper ni bär med er hela livet. Vi finns som ett stöd i ert fackliga arbete.

Läs mer om våra fackliga utbildningar.

 

Har du missat att betala medlemsavgiften tre månader i rad utesluts du ur facket. Du är inte längre medlem.

Vi skickar dig ett brev där du har möjlighet att överklaga beslutet om uteslutning. Om du överklagar i tid och betalar din skuld kan du bli medlem igen.

Om parterna (facket och arbetsgivarna) inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal, och det gamla upphör att gälla, kan facket ta ut sina medlemmar i strejk eller blockad.

Det kallas även för stridsåtgärder.

På det sättet ökar trycket på arbetsgivaren att gå med på våra krav. När detta händer är parterna i konflikt.

 

Strejk är en så kallad stridsåtgärd från arbetstagarnas/fackets sida under en konflikt med arbetsgivare.

Strejk innebär att arbetstagare, via sitt fackförbund, lägger ned sitt arbete på en arbetsplats. Detta görs som en påtryckning i förhandlingar om lön och villkor med arbetsgivare.

När kan strejk utbryta?

Strejk och konflikt kan inte utbryta när det råder så kallad fredsplikt. Fredsplikt råder bland annat under tiden ett kollektivavtal gäller.

En strejk kan genomföras på olika sätt. Facket kan till exempel ta ut vissa arbetsplatser och företagskedjor, eller enbart vissa yrkesgrupper, i strejk.

Arbetsgivarnas motsvarighet

Arbetsgivarnas motsvarighet till strejk kallas lockout, vilket innebär att arbetsgivaren stänger ute anställda från att arbeta.

Den fackliga styrkan ligger i att arbeta tillsammans. Fackföreningsrörelsen brukar beskriva det i det ”fackliga löftet”:

”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin, under några omständigheter, arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav.”

Det betyder att du och dina jobbarkompisar inte accepterar för låga löner eller dåliga arbetsvillkor. Om vi alla håller det löftet kan inte arbetsgivare dumpa löner och villkor.

Självklart håller vi löftet med en stark facklig organisation i ryggen. Du ska aldrig känna dig ensam eller otrygg på jobbet.

Genom att fortsätta vara medlem visar du solidaritet med andra medlemmar som kanske just börjat sitt yrkesliv.

Som pensionär kan du fortfarande påverka den fackliga rörelsen. HRF behöver dina erfarenheter.

Som pensionär har du har också kvar alla försäkringar via Folksam. Du har rätt att gå fackliga utbildningar och får vår prisbelönta medlemstidning Hotellrevyn hem i brevlådan som vanligt.

Som arbetslös är det en extra trygghet att vara med i facket. Du kan kontakta oss för rådgivning när som helst. När du har fått ett jobb är det viktigt att du får schysta villkor. Vi kan hjälpa dig att kolla om arbetsgivaren är seriös.

Under arbetslöshet har du också kvar alla försäkringar som ingår i medlemskapet via Folksam. Du har rätt att gå fackliga utbildningar och får vår prisbelönta medlemstidning Hotellrevyn hem i brevlådan som vanligt.

Det är också bra att vara medlem i Hotell- och restauranganställdas a-kassa (HRAK). Läs mer om medlemskap i HRAK här.

När du är borta från jobbet kan det ske förändringar som påverkar dig och din anställning. Då är det en trygghet att vara med i facket. Du kan kontakta oss för rådgivning när som helst.

Fackligt skydd

Kanske är du sjukskriven av en orsak som hör ihop med jobbet? Då är det viktigt att ha ett fackligt skydd och stöd så att du lättare kan börja jobba efter sjukskrivningen.

Du har kvar dina försäkringar

Under sjukskrivningen har du kvar alla försäkringar via Folksam. Du har rätt att gå fackliga utbildningar och får vår prisbelönta medlemstidning Hotellrevyn i brevlådan som vanligt.

Ett muntligt löfte om jobb, eller ett löfte via sms gäller. Om en arbetsgivare lovar dig jobb via telefon eller sms är det samma sak som om löftet hade kommit via ett samtal.

Har du anställningsformen ”enstaka dagar” kan arbetsgivaren dock ringa in dig vid behov. Då har du ingen rätt att jobba ett visst antal timmar eller dagar.

Det beror på vad du har för arbetsuppgifter. Är du exempelvis kock, receptionist, kallskänka, serveringspersonal eller bartender tillhör du yrkesgrupp 1. Inom yrkesgrupp 1 finns yrken som ofta kräver att du utbildat dig på gymnasienivå.

Det kan hända att du får ett jobb som kräver utbildning, även om du själv inte har det. Då ska du ändå få samma lön som om du hade haft utbildning. Din arbetsgivare anser ju att du klarar jobbet.

Har du arbetsuppgifter som du kan lära dig genom enklare introduktion på arbetsplatsen tillhör du yrkesgrupp 2. Exempel på sådana yrken är restaurang- och cafébiträde, diskare och hotellstädare.

Dricks är ingen lön och ska aldrig blandas ihop med lönen. Vad du får i dricks får heller aldrig användas som en ursäkt för att sänka din lön.

I dricks ingår inte pensionsavsättningar, och du är skyldig att skatta för dricks.

 

Det du och arbetsgivaren kommer överens om innan du börjar arbeta ska gälla hela din anställning om ni inte kommer överens om något nytt.

Se till att få ett anställningsbevis.

I anställningsbeviset ska det stå:

• Vad arbetsplatsen heter och organisationsnummer
• Hur länge du är anställd
• Anställningsform
• Vilka dina arbetsuppgifter är
• Vilken lön du får
• Hur många timmar i veckan du ska arbeta (i genomsnitt per vecka)
• Om arbetsgivaren gör avdrag för kost och logi.
• Yrkesvana

Du ska få ditt anställningsbevis i samband med att anställningen börjar, senast inom sju dagar om det finns särskilda skäl.

Nytt anställningsbevis?

Vid ändringar i din anställning, om du till exempel går upp eller ner i tid, ska du få ett nytt anställningsbevis.

Har din arbetsplats kollektivavtal innebär det att du får arbeta max tio timmar per dag om du är deltidsanställd. Jobbar du mer än så ska du få övertidsersättning.

Du har rätt till betald semesterledighet om du har tillsvidareanställning eller minst tre månaders sammanhängande arbetstid.

Du tjänar in din semesterlön när du arbetar. Semesterlönen betalas ut när du har semester.

Arbetsgivare med kollektivavtal

Om din arbetsgivare har kollektivavtal med HRF har du rätt till semesterlön/semesterersättning på minst 12,72 procent av din lön före skatt (bruttolönen).

Arbetsgivare utan kollektivavtal

Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal har du rätt till ersättning som är minst 12 procent av bruttolönen. Du får alltså högre semesterersättning om din arbetsgivare har kollektivavtal.

Om du ska byta fackförbund eller gå ur HRF ska du mejla en begäran om utträde till medlem@hrf.net

Ange alltid:

• Ditt fullständiga namn
• Din adress
• Ditt personnummer
• Orsak till ditt utträde

Du kan också skriva ut och posta en utträdesblankett. Ange samma uppgifter där som när du mejlar. Blanketten skickas till:

HRF Medlemsservice
Box 1143
111 81 STOCKHOLM.

Utträdesblankett

Utträdesblankett finner du här: Begäran om utträde

När vi mottagit din begäran om utträde skickas en bekräftelse på att din uppsägning är mottagen.

Ditt utträde beviljas månaden efter att vi tagit emot din ansökan. Får vi mejlet den 2:a juli så beviljas du utträde 1:a augusti.

När du har betalat samtliga medlemsavgifter fram till utträdesmånaden avslutas ditt medlemskap i HRF och du har inte kvar dina medlemsförmåner.

Önskar du även gå ur a-kassan (HRAK) ska du kontakta dem separat: www.hrak.se.

När anställda sägs upp måste arbetsgivare följa Lagen om anställningsskydd (LAS). Det innebär bland annat att företaget måste förhandla med facket och följa de turordningsregler som finns i LAS. Den som anställts sist ska sägas upp först. Hyvling innebär att arbetsgivare ger de anställda färre arbetstimmar – i stället för att säga upp.

Genom hyvling av arbetstid kan arbetsgivaren kringgå turordningsregler och uppsägningstid. Hyvling kan göras plötsligt, utan förvarning och när det sker finns inget trygghetssystem för dig som anställd.

Så påverkas du vid hyvling

• Du som tackar nej till att arbeta färre timmar riskerar att bli uppsagd – och kan då bli utan ersättning från a-kassan i upp till 45 dagar.
• Du som väljer att gå ner i arbetstid får en minskad inkomst – och då samtidigt alla problem som det innebär.

Vi vill ha reglering

HRF, och en rad andra fackförbund, har drivit arbetsrättsliga mål kring hyvling. Nyligen gav en dom i Arbetsdomstolen dessvärre rätt för arbetsgivaren Coop att hyvla arbetstiden för de anställda. Nu när Lagen om anställningsskydd (LAS) blivit så urholkad vill vi i stället införa regler i våra kollektivavtal som reglerar hyvling.

Gör så här om du drabbas

1. Skriv inte på några papper.
2. Ta omedelbart kontakt med din lokala avdelning.

Du har rätt att vara hemma från jobbet om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka som gör det svårt att arbeta. Du har också rätt att få sjuklön. Du kan läsa mer om karensperiod här.

Om din anställning är kortare än en månad

Har du kortare anställningstid än en månad behöver du ha börjat din anställning för att ha rätt till frånvaro med sjuklön. Du måste också ha minst 14 dagars sammanhängande anställningstid.

Har du flera kortare anställningar samtidigt med kortare mellanrum än 14 dagar kan du räkna dem som sammanhängande.

Om din arbetsgivare har kollektivavtal

I vissa fall kan din arbetsgivare vilja ha bevis på att du är sjuk och be att få läkarintyg.

Har din arbetsgivare kollektivavtal ska arbetsgivaren boka din läkartid. Arbetsgivaren ska också betala den. Arbetsgivaren kan inte kräva intyg i samband med att du sjukskriver dig, utan att du vet om det.

Har din arbetsgivare inte kollektivavtal måste arbetsgivarens krav på förstadagsintyg vara skriftligt.