Information kopplat till corona

Effekterna av coronaviruset covid-19 påverkar vår bransch starkt och väcker många frågor. Därför har vi samlat all information som rör våra medlemmar här.
Vi uppdaterar sidan kontinuerligt!

Läs mer
  • Vad är avtalspension?

    Avtalspension, även kallat tjänstepension, är den del av pensionen som betalas av arbetsgivaren. Alla arbetsgivare som har kollektivavtal med HRF är skyldiga att betala in avtalspension åt sin personal. I HRF:s kollektivavtal gäller Avtalspension SAF-LO.

    Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats kan det vara så att tjänstepension betalas in av arbetsgivaren ändå – dock är det inget krav och du kan inte kräva att få det.

    Viktigt med kollektivavtal

    Därför är det väldigt viktigt att du arbetar på en arbetsplats som har kollektivavtal. Om du inte har tjänstepension/avtalspension kommer du endast att få allmän pension som betalas från staten eller pension du sparat själv.

    Att inte ha tjänstepension/avtalspension kan innebära att du får en låg pension.

    Läs mer

    Hur fungerar tjänstepension?

    Få koll på din pension

     

  • Vad innebär ”enstaka dagar”?

    I HRF:s kollektivavtal finns något som heter ”Anställning för enstaka dagar” (arbetstid som inte går att schemalägga). Denna anställning får endast användas för arbetstid som inte går att schemalägga.

    Hur enstaka dagar ska användas

    Om det finns ett ständigt behov av anställda som kan schemaläggas kan inte anställning för enstaka dagar användas.

    Om du jobbat på enstaka dagar minst 15 timmar per vecka, i tolv månader, är arbetsgivaren skyldig att erbjuda dig en annan anställningsform om du begär det. Detta gäller om din arbetsgivare har kollektivavtal med HRF.

    Råd och stöd

    Du som medlem i HRF kan alltid vända dig till din lokala avdelning för råd och stöd kopplat till din anställning.

  • Vad är allmän visstid?

    En allmän visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning. Denna anställning används när arbetsgivare anställer någon under en viss tid eller ett visst arbete.

    Andra former av tidsbegränsad anställning

    Vikariat, säsongsanställning och ”enstaka dagar” är andra former av tidsbegränsade anställningar.

  • Vad är ett kollektivavtal?

    Ett kollektivavtal är ett avtal om arbetsvillkor mellan två parter, vanligen mellan en arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation, alltså fack och arbetsgivare.

    Bättre lön och villkor

    Avtalet innehåller regler om vad som gäller på din arbetsplats. Ett kollektivavtal garanterar dig grundläggande rättigheter och försäkringar på jobbet. Till exempel årlig löneökning, betald övertid, OB-tillägg, försäkringar och avtalspension.

    I Sverige finns ingen lag om lägstalön – lönerna slås fast i kollektivavtal. Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats har arbetsgivaren ingen skyldighet att betala dig en viss lön. Därför är kollektivavtal viktiga för alla som jobbar.

    Förhandlas fram

    Kollektivavtalen görs upp i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare, även kallat arbetsmarknadens parter. Självklart får du tjäna mer än vad som står i ditt kollektivavtal, men inte mindre!

    Om din arbetsgivare har kollektivavtal slipper du själv förhandla fram villkoren för bland annat årlig löneökning, övertid, ob-ersättning, högre pension, försäkringar och regler kring schemaläggning och anställningsformer.

    Kollektivavtal med HRF

    På vår webbsida schystavillkor.se kan du se vilka arbetsplatser som har tecknat kollektivavtal med oss i HRF.

    Om du som medlem vill veta vilket kollektivavtal du omfattas av är du välkommen att kontakta din lokala avdelning.

  • Vad är en avtalsrörelse?

    Kollektivavtalen som vi förhandlar fram är tidsbegränsade. De brukar gälla i ett till tre år. När avtalen är på väg att löpa ut startar det som kallas avtalsrörelse.

    Då börjar vi jobba med att ta fram förslag till förändringar i de befintliga kollektivavtalen som vi har med arbetsgivarorganisationerna.

    Demokratisk process

    Kraven på förbättringar av arbetsvillkoren och våra lönekrav bestämmer vi tillsammans i en demokratisk process. I avtalsrörelser kan alla som är medlemmar i HRF komma med förslag på förändringar i våra kollektivavtal, så kallade ändringsförslag.

    Arbetsmarknadens parter

    I avtalsrörelsen brukar arbetsmarknadens parter förhandla om nya kollektivavtal ungefär samtidigt. Arbetsmarknadens parter menas med fackförbund och arbetsgivarorganisationer i olika branscher.

    Fackförbund och arbetsgivarorganisationer, även kallat parterna, kommer då med förslag till förändringar i kollektivavtalen, som deras respektive medlemmar vill se. Parterna lämnar sedan sina krav till varandra och det brukar kallas för att man växlar yrkanden.

    Förhandlingar

    Efter att parterna växlat yrkanden startar förhandlingarna om innehållet i kollektivavtalen. I förhandlingarna ställer parterna krav, kompromissar och hittar lösningar som båda sidor kan acceptera. Avtalsrörelsen slutar när vi som fackförbund har kommit överens om nya kollektivavtal med våra arbetsgivarparter.

    När ett kollektivavtal är färdigförhandlat kommunicerar vi i HRF vilka förändringar som införs i kollektivavtalen.

  • Varför är en avtalsrörelse viktig?

    I en avtalsrörelse förhandlar vi som fackförbund med arbetsgivarorganisationer om innehållet i våra kollektivavtal. Det gäller bland annat löneökningar, anställningstrygghet, regler om ledighet, schemaläggning, pension, försäkringar och arbetskläder.

    Ger dig flera rättigheter

    De regler som finns i kollektivavtalet på din arbetsplats ger dig som anställd flera rättigheter. Därför är en avtalsrörelse viktig.

    Kollektivavtalet innefattar en mängd saker som är vardag på din arbetsplats. Tillsammans arbetar HRF:s medlemmar demokratiskt fram förslag till förändringar av kollektivavtalen.

    Rättigheter som inte finns i lagen

    I förhandlingarna om nya kollektivavtal lyfter vi upp problem och möjligheter som vi tycker är viktiga i hotell- och restaurangbranschen.

    När vi kommit överens om nya kollektivavtal ger det de anställda rätt till en fastslagen årlig löneökning och andra rättigheter som inte finns i lagen.

  • Vad menas med att HRF växlar yrkanden?

    Yrkanden kallas de krav som fack och arbetsgivare ställer i varje avtalsrörelse. Kraven gäller vilka löneförhöjningar vi vill ha och hur andra arbetsvillkor ska ändras och förbättras.

    Hitta överenskommelse

    När vi växlar yrkanden, innebär det att vi lämnar över våra krav till arbetsgivarna. Samtidigt får vi deras krav. Efter att vi växlat yrkanden börjar arbetet med att förhandla, för att hitta en överenskommelse som både vi och arbetsgivarna kan acceptera.

    Olika kollektivavtal

    HRF är ett fackförbund som företräder dig som anställd, även kallad arbetstagare. Under en avtalsrörelse förhandlar vi om flera olika kollektivavtal och med olika arbetsgivarorganisationer.

    Vår branschs största kollektivavtal är ”Gröna Riksavtalet” och det tecknar vi med arbetsgivarorganisationen Visita. Andra arbetsgivarorganisationer som vi förhandlar och tecknar kollektivavtal med är bland andra Svensk Handel och Almega.

    Schystavillkor.se

    Om du vill veta vilka arbetsplatser som har tecknat kollektivavtal med HRF kan du gå in på schystavillkor.se.

  • Är krav och yrkanden samma sak?

    I avtalssammanhang pratas det om krav och yrkanden när parterna (fack och arbetsgivare) ska förhandla om villkoren i kollektivavtalen.

    Oftast menas samma sak: en lista på förslag som medlemmarna vill ska införas eller tas bort från kollektivavtalet.

    Flera avtalsperioder

    Det vanligaste är att vi önskar – även kallat yrkar, på fler krav än vad vi får igenom under en avtalsrörelse.

    Vissa krav tar lång tid att förhandla om för att få igenom, ibland över flera avtalsperioder. Det kan bero på att någon part ser frågan som så pass viktig att man inte är beredd att hitta en lösning lätt och snabbt.

  • Vad menas med varsel?

    Varsel betyder förvarning. Om varken vi eller arbetsgivarna är beredda att kompromissa eller ge efter i våra krav brukar förhandlingarna avbrytas eller stranda.

    När en förhandling strandar sägs det gamla avtalet upp och samtidigt kommer varsel (förvarning) om konflikt och stridsåtgärder. Stridsåtgärder kan vara strejk eller blockad.

  • Vad menas med konflikt?

    Om parterna (facket och arbetsgivarna) inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal, och det gamla upphör att gälla, kan facket ta ut sina medlemmar i strejk eller blockad.

    Det kallas även för stridsåtgärder.

    På det sättet ökar trycket på arbetsgivaren att gå med på våra krav. När detta händer är parterna i konflikt.

     

  • Vad menas med strejk?

    Strejk är en så kallad stridsåtgärd från arbetstagarnas/fackets sida under en konflikt med arbetsgivare.

    Strejk innebär att arbetstagare, via sitt fackförbund, lägger ned sitt arbete på en arbetsplats. Detta görs som en påtryckning i förhandlingar om lön och villkor med arbetsgivare.

    När kan strejk utbryta?

    Strejk och konflikt kan inte utbryta när det råder så kallad fredsplikt. Fredsplikt råder bland annat under tiden ett kollektivavtal gäller.

    En strejk kan genomföras på olika sätt. Facket kan till exempel ta ut vissa arbetsplatser och företagskedjor, eller enbart vissa yrkesgrupper, i strejk.

    Arbetsgivarnas motsvarighet

    Arbetsgivarnas motsvarighet till strejk kallas lockout, vilket innebär att arbetsgivaren stänger ute anställda från att arbeta.